Svälj grodorna och spotta ut orden.
Hur kommer det sig att många personer väljer att ha djupa konversationer och vara brutalt ärliga så fort de har druckit lite alkohol?
Jag menar har du alltså så låg självkänsla att du tror att det är bättre att ta stora frågor på fyllan och faktiskt tro att den du samtalar med tar dig seriöst? Hur rädd får man egentligen vara?
Jag har två i min närvaro som gör på detta viset, båda är äldre än mig och båda är män. Är det ett mansdrag tro? Dem är väldigt olika varann överlag men när det kommer till känslor och svåra frågor är de väldigt lika varann genom att dra till några öl innan munnen går, vilket är väldigt frustrerande. Det kan vara både negativa och positiva meningar som dras upp men själva situationen är så himla krävande. Hur svårt kan det vara att prata om sånt här när man är nykter? På riktigt?
Det jag inte kan förstå är att man kan vara så otroligt öppensinnad ena kvällen och sedan dagen efter har man inga kommentarer om gårdagens samtalsämnen. Till exempel om det blir bråk över något som kommer till ytan en fredagkväll och den här personer förstår att det va dumt att ta denna konflikten nu bara kan glömma av den 2 timmars långa diskussionen dagen efter och vara helt skuldfri, för det man inte vet det lider man ju inte av. Eller?
Vid dessa tillfällen tänker jag ofta på hur de personer som gör på detta viset skulle gjort om alkoholen försvann, hade de liksom slutat ta beslut i livet eller hade de börjat med droger istället för att kunna ta bort den osäkra spärren?
Jag tycker det är märkligt hur människor beter sig och ibland undrar jag om de ens förstår sina drag själva.
/B
Jag menar har du alltså så låg självkänsla att du tror att det är bättre att ta stora frågor på fyllan och faktiskt tro att den du samtalar med tar dig seriöst? Hur rädd får man egentligen vara?
Jag har två i min närvaro som gör på detta viset, båda är äldre än mig och båda är män. Är det ett mansdrag tro? Dem är väldigt olika varann överlag men när det kommer till känslor och svåra frågor är de väldigt lika varann genom att dra till några öl innan munnen går, vilket är väldigt frustrerande. Det kan vara både negativa och positiva meningar som dras upp men själva situationen är så himla krävande. Hur svårt kan det vara att prata om sånt här när man är nykter? På riktigt?
Det jag inte kan förstå är att man kan vara så otroligt öppensinnad ena kvällen och sedan dagen efter har man inga kommentarer om gårdagens samtalsämnen. Till exempel om det blir bråk över något som kommer till ytan en fredagkväll och den här personer förstår att det va dumt att ta denna konflikten nu bara kan glömma av den 2 timmars långa diskussionen dagen efter och vara helt skuldfri, för det man inte vet det lider man ju inte av. Eller?
Vid dessa tillfällen tänker jag ofta på hur de personer som gör på detta viset skulle gjort om alkoholen försvann, hade de liksom slutat ta beslut i livet eller hade de börjat med droger istället för att kunna ta bort den osäkra spärren?
Jag tycker det är märkligt hur människor beter sig och ibland undrar jag om de ens förstår sina drag själva.
/B